måndag, januari 02, 2017

Barnen går först!

Många som skaffar barn kan tro att livet kommer att fortsätta som vanligt. Men riktigt så är det inte. Som förälder får man uppoffra rätt mycket för ens barn, och jag är helt okej med det. Jag var inställd redan innan att det blir inte mycket egentid, inga fester, inga sena kvällar, inget nyårsfirande o.s.v. Och jag är fullständigt med på noterna. Tycker faktiskt att det kan vara rätt skönt i vissa avseenden.

Jag har aldrig varit den typen som gillar att festa mycket. Så när jag var gravid och när Lilja kom så tyckte jag bara att det var skönt att ha något att skylla på när det bjöds på fest. För jag känner inget behov av att vara uppe länge, festa och framförallt inte vara ifrån mitt barn särskilt länge.
Jag är tillfreds med lugna hemmakvällar där jag går och lägger mig 22.00, och om vi åker bort så måste såklart vi se till Liljas behov först, det är en självklarhet i min värld. Att vi då bara kan stanna borta till 18-19 tiden, så måste de berörda värdarna ha förståelse för det.

Ibland kan många tycka att man ska kunna göra lika mycket som innan. Men det fungerar inte riktigt så med en liten. Att åka iväg på vardagar fungerar i princip inte alls. För oss ser en vanlig hemmadag ut såhär:

Vaknar vid 07.00
Frukost vid 08.00
Lunch vid 11.00
Tupplur mellan 12-13.30
Mellanmål vid 14.00
Middag 17.00
Kväll vid 18.30 och välling och läggdags vid 19.00
Mellan alla dessa en massa blöjbyten, lek och stoj såklart.

Man har som inte alltid så mycket tid över till annat än att bara ta hand om barnet. Det är verkligen ett heltidsjobb. För mig är det tyvärr sällan jag kan åka någonstans innan 14, då Lilja sover väldigt dåligt på bortaplan vilket medför fler sovstunder under dagen och en rubbad rutin för henne. Och barn kräver goda och fasta rutiner för att må bra. Jag tycker inte att det är okej att störa hennes rutiner för min egen skull, att jag ska få vara borta länge. Det känner jag är oerhört egoistiskt från min sida och det är något jag måste sätta åt sidan för mitt barns bästa.

Nu är det många som tänker annorlunda och tycker att det är helt okej att barnen får vara uppe länge, vända på dygnen och liknande. Jag vill inte trampa någon på tårna och inte säga att det inte är okej, alla gör precis som de själva vill och alla har olika uppfostringsmetoder. Jag känner bara att för min egen skull och för Mitt barns skull så är det bästa att vi håller våra rutiner, oavsett tillställning.

Nu har vi faktiskt rubbat lite på läggningstiden med ca 30-60 min för jul och nyårsafton, bara så pass att vi hunnit äta middag klart med våra familjer. Men sedan har vi åkt hem för att lägga Lilja. Nu är det knappt så att jag tyckt att det varit okej, men ibland får man kompromissa lite grann.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar!